Var på Beroende Center i dag och fick massor av beröm, beröm som jag inte kan ta emot. Jag är INTE duktig, det är jobbigare än jag låter dem märka. Vill vara stark, men är det egentligen inte. De är mycket nöjda med mig och säger att jag ska vara stolt som kommit så här långt nu. Men stolt?? Nej, det är jag inte.
Fick också höra att jag ska tycka om mig som den jag är. Men frågan är: Vem är jag?? Jag vet inte… Vet bara att jag måste lära mig att ta hand om mig och göra det själv, inte vara så beroende av vad andra tycker. Men det är svårt.
Jag är lite orolig över flytten, tänk om jag inte kan få hjälp med den? Jag kan inte själv, annat än de småsaker jag kan ta i bilen själv som från kök och skåp. Men det tunga, vem ska hjälpa mig med det? Lutar nog åt att jag måste leja en flyttfirma igen och det blir dyrt. Kanske minsta besväret för andra, men ändå? Kräver jag för mycket av mina barn? Förhoppningsvis inte, men jag känner nu att detta blir jobbigt. Vill ju så gärna ha den där lägenheten och nu har jag ju skrivit kontrakt också så det är bara så.
I morgon ska jag dit och mäta lite i rummen så jag kan planera för möbler. Hittade ett köksbord på Jysk idag, men tyvärr ar det för stort för mitt lilla kök. Till IKEA kommer jag inte heller, har ingen dragkrok på bilen och törs inte för allt i världen inte köra en släpkärra. Ska ringa bovärden i morgon angående bårder på tapeten, det finns inga och allt är så ljust att väggar och tak flyter ihop utan bård.
Min mobil verkar inte vilja funka idag, hoppas det är nätet det är fel på och inte på telefonen. I dag skulle ju IP telefonin gå igång, men ingen har ringt så jag vet inte.
Känner mig ensam…. och deppig!