I dag hade jag stora ambitioner för vad jag skulle göra. Jag skulle:
a) sy nya dynor till köksstolarna
b) fixa till vävstolen
c) bädda rent och tvätta
Det blev bara c) gjort.
Fastnade vid radion för de hade en jingel om min förre grannpojke, Ivan, som stack till Ryssland i stället för att bli deporterad till hemlandet Kirgisistan. Det är pappa Pjotr, mamma Irina och Ivan 7 år. Innan de flydde hade de blivit hotade och misshandlade, de var inte muslimer som de flesta var. De hade en frisörsalong där som gick bra. Hit kom de med en liten väska.
De bodde 1, 5 år här och Ivan började lära sig svenska. Sen en dag var de borta. Till slut fick vi besked om att de tagit sig till Ryssland. Här bodde de i en 2a, nu bor de i ett rum på 13 kvadratmeter, delar kök och toalett med en hel korridor. Huset de bor i hade en gång varit studentlägenheter, men var utdömt. De betalar 2000:-/mån för detta. Vad de lever av har jag inte en aning. Skulle vilja ha en adress så jag kunde skicka Ivan ett kort som visar att jag tänker på honom (dem).
De lever också där under hot att bli tillbakaskickade till Kirgisistan, där väntar polisen på dem. Jag lärde känna dem ganska bra, trots språkproblemen. Pjotr klippte mig och ville aldrig ha betalt, nu ångrar jag att jag inte stod på mig och gav honom något. Av obekanta tog ha 50:-!! och klippte jättebra.
Jag saknar dem!
Andra bloggar om: ambitioner, sy, fixa, väva, bädda, tvätta, Radio, Asylsökande, avslag, deporterade, frisör