Jag har idag för första gången tagit reda på rönnbär. De växer 3 meter från min dörr och det finns massor. Så jag plockade, rensade och frös in dem för att idag koka dem. När de kokat klart hällde jag i en skvätt konjak,(Svart Renault, till och med). Nu vill det till att det blir bättre smak när de kallnat för nu var det inte speciellt gott. Återkommer med recept om det blir bra.
Om jag ska var ärlig, och det ska man ju vara, har det varit en eländig helg. Mycket värk med tillhörande depression. Jag funderar på om opeation av min rygg är enda utvägen… men tycker att det är för stora risker med det också. Men min livskvalitet försämras när värken bara blir värre och värre. Jag orkar inget mer än at ha ont och existera. Om jag talar om att jag inte orkade laga mat utan stekte Tottis blodpudding till middag så kanske någon förstår hur jobbigt allt är. Att koka rönnbären var ju enkelt, bara att röra och hälla upp på burkar.
I går gjorde jag en kraftinsats och kokade årets första potatismos och stekte fisk, till det en tomat. Fisken var hajmal, pangasius, och det var en stor besvikelse. Kompisen BB tyckte att den var god, jag tyckte att den var totalt smaklös. Konsistensen var bra, ungeför som rödspätta var förr innan den bara blev tunna torra skivor, men nog hade jag trott att den skulle smaka något också. Det blev Totti som fick ”förbarma sig” och hjälpa mig att äta upp.
Tottis böld är snart ett minne blott. Idag kom det minimalt med vätska när jag klämde. Hon har nu ätit penicillin i 6 dagar, så det är nog det som hjälp till att få bukt med den. Totti är fortfarande väldigt duktig, både med skötsel av bölden och att ta piller så allt går bara bra.
Andra bloggar om: rönnbär, sylt, värk, operation, livskvalitet, mat, fisk, hajmal, Totti, hund, böld, penicillin