Det verkar som om nästan alla drabbats av någon slags bloggtorka, mig själv inbegripet. T o m alla” Gny-arana” som har rätt att gnälla, tiger för det mesta. Alla utom Nisse, han är flitig, han…
Och nu ska jag gnälla:
Ont som attan, i hela den bit som stimulatorn skulle ta bort. Den funkar inte med andra ord. Trots att jag känner pirrningar på ”rätt ställen”. Sist jag var på smärtis ( i måndags) fick jag förklarar att apparaten aldrig kommer att hjälpa min rygg, bara benen. Så förstod jag det inte när det beskrevs före op vad som skulle ske. Det vore ju halvt OK ifall det hjälpte på benen då, men icke.
Förra gången på smärtis sa syster A att jag kunde f träningsvärk ifall jag körde för mycket, alltså drog jag ner lite på tiden. Nu skulle jag använda apparaten så mycket som möjligt. Inte ett ord om träningsvärk….
I förrgår var arb terapeuten här och kollade på mina trösklar (eftersom jag går med rollator även inne nu). Badkaret åker ut det också, kanske jag kan duscha själv då. Fast av och på med kläderna och smörja in hela kroppen är lika jobbigt i alla fall.
Samtidigt som sjukgymnasten/terapeuten skulle gå så kom arb terapeuten, hon hjälpte mig att komma ihåg vissa saker.
Jag har nu fått papper att söka handikapp-parkering på. Det ska vara foto på det, tyvärr.
I morgon kommer hemtjänstassistenten för att kolla vad jag kan får mer för hjälp. Mat distribution har jag 3 dagar i veckan redan. Inte speciellt gott, värst är potatisen. Ångkokt flera dagar i förväg. Kompisen BB skalar 2 potisar som jag kokar. Det blir bättre så. I morgon är det dillkött, fick maten idag, ser inte alltför kul ut. På eftermiddagen kommer måndagens mat…brrr.
Som synes går det raskt bakåt med kärringgen. Är väl snart mogen för ”hemmet” (men där finns ingen plats i alla fall).
Färdig-gnällt för denna gång. Go´natt!
Lena!
Huva! Det låter inte alls bra med stimulatorn. Vilken besvikelse för dig att det inte fungerar efter allt strul och förhoppningar. Och ett märkligt missförstånd att det skulle hjälpa benen men inte ryggen. Dom har informerat som pottor tydligen!
Det låter inte så kul med potatiseländet heller! Det är likadant här, Jag har matdistibution vid behov och här får vi maten varm varje dag, men den är inte bättre för det. Maten är under all kritik, förstår att dom gamla inte äter.
Hoppas du får hjälp med allt du behöver behöver och att ni hittar ett sätt att få bukt med smärtorna!
Varma kramar!
Din smärtsyster (som nu skriver lite igen…)