Det var länge sedan, men i går kom den igen. Ångesten. Och med full kraft. Kallsvetten rann om mig, hjärtat dunkade och jag mådde illa. Jag kände så väl igen det. Hade väl, dumt nog, trott att nu var den borta för gott.
Det var illa förr när jag levde med ständig ångest, i åratal. Piller, piller och piller. Och ECT. Inget hjälpte. Men så planade det ut och försvann nästan på en gång i samband med att ryggen blev värre. Det är precis som om kroppen bara kan känna det som är värst för tillfället.
Men nu hade jag både ont och ångest samtidigt. Hoppas att det var en engångsföreteelse.
Har fått läsa utlåtandet från handläggaren på FK ang. om jag har rätt till personlig assistent. Det verkade OK. I och för sig så har jag inte räknat ut timmarna hon kom upp till (måste var 40 tim/vecka som är ”livsnödvändiga”). Hoppas nu att det räcker och att det går fort att få rätt på folk. Jag har en som är villig, men det behövs ju 2, minst. Men fort och FK har väl aldrig gått ihop, allraminst nu.
Dubbla dosen av den senaste medicinen var ganska bra, inte OK, men på väg åt rätt håll. Nu lovade smärtläkaren att en sköterska skulle ringa i veckan som gick för att ta reda på hur det går, men icke!
Sjukgymnasten var här i går och gav mig några enkla övningar för att jag ska bli rakare i kroppen. OM jag får assistent kan jag gå och bada i bassängen och vara med på dagrehab. för att bli bättre, både i värk och med snedheten. Bara nu magen håller sig i schack, annars går det inte att bada.
I dag har jag med möda kokat min sill-lag. En jul utan MIN sill är ingen riktig jul. Men det jobbiga kommer när lök och sill ska skäras. Det ska gå! Sen har jag en tanke på att baka en sorts kakor, jag kan sitta vid bordet och rulla kulor. Men degen ska röras ihop och sen gräddningen! Det får ta den tid det tar, annars så kan man faktiskt slänga degen också! Så det så!!
Usch…det där med ångest är så jäkla jobbigt. Det enda som är ”bra” är att man vet när det är ångest och inte kan jag tycka…så att man inte jagar upp sig och tror att man ska dö samtidigt typ.
Hoppas du ska slippa slänga degen. Jag känner igen det där med att vissa saker bara ”måste” finnas där. Min mammas löksill är en sådan sak… Och varje år vid den här tiden blir jag en lussekattsmissbrukare av svåra mått haha…
Försök nu ha det så bra du kan, Tänker på dig.