Borta!
I går så fick jag för mig att koppla ihop kameran med datorn för att kunna visa hur mycket snö jag har på min baksida av lägenheten. Men något gick fel. Bilderna är borta, puts väck.
Idag har jag hållit på att leta alla mina foton, överallt i datorn. De finns bara inte. Jämmer och elände! Där var kort på båda katterna som små och några kort av mina söner om jag velat ha kvar. Nu hoppas jag att Jesper lyckas med att hitta dem när han kommer till Påsk.
Borta är också min mobil. Jag den ligger på köksbordet, nyladdad och påfylld. Men den är helt svart, inget funkar. Den har varit så en gång tidigare då lyckades Malin1 att fixa den. Det värsta är bara att hon inte vet hur hon gjorde. Få se om hon lyckas en gång till.
Borta är även min ork, totalt borta. Jag är så trött att jag är svimfärdig. Mne lägger jag mig nu så vaknar jag i svinottan. Nu mår jag dessutom pyton, ont i bröstet och halsen. Kallsvettas. Men envis är jag också.
Det går väl över på ett eller annat vis.
Jag tittar inte på OS!
Jag lyssnar på radio i stället, mycket mer spännande så. Och sitter jag här så har jag radio även i datorn. Har inte sett något alls, inte en sekund. Däremot har jag lyssnat på det mesta, även på nätterna.
Inte heller Melodifestivalen eller Let's dans kollar jag på. När hemtjänsten kommer vid 21-tiden så är de jätteförvånade av att jag inte tittar på TVn. Egentligen har jag inte tittat på speciellt mycket sen Zorro kom till mig. Han är så vild att han ska klättra på blombrädan, på tavellisten eller vad han än hittar på när vi är inne i vardagsrummet. Kanske gör jag fel som inte öppnar dörren dit in och låter honom göra sig hemmastadd där inne. Men det är så svårt för mig att ta reda på det han ställer till med.
Ont, ont, så ont….
Nu har jag konstaterat vad jag länge har misstänkt.
Jag får mer ont om jag har baksträngsstimulatorn igång än utan den.
Undrar vad min smärtläkare säger om det? Skäll får jag, det vet jag redan.
Hjälp fådd!
Data sonen kom till min räddning. Tack så hemskt mycket Jesper!
Ett nytt utseende fick bloggen också på köpet.
Tjat!!!
Det blev tjatigt det där inlägget i 3 exemplar. Sorry!! Och inte kan jag ta bort något heller, det bara strular för mig. Hela blogghistorien är fel, fel fel, och inget kan jag göra åt saken heller.
Måste få hjälp!!!!!!!!!!!!!!
Bortkastade tid på smärtmottagningen!
Kl 10,30 skulle jag vara på smärtmottagningen och det var jag också. Kom in en aning sent men det var OK. Men sen!!
Syster A tog fram sin dator och dockade mot min dosa på magen. Justerade lite hit och dit och fick väl "pirrningarna" att flytta på sig lite så de täcker ett större område nu. Men, som vanligt, så är det liksom att tala till en vägg när jag säger att jag har ont trots dosan. Jag hade ju bra effekt i början, får jag alltid höra. Och det stämmer väl till en del.
Men min sneda rygg har kommit efter baksträngsstimulatorn. I och för sig så tror jag ju inte att den (ryggen) har förorsakats av baksträngen. Men konstigt är det i alla fall att allt blev värre efter den operationen.
Det är precis som om jag förolämpar personalen på smärtmottagningen av att jag fortfarande har ont. Läkaren är värst. Han blev ju riktigt arg när jag talade om som det var. Och han vägrar ge mig mer medicin. Jag tar en sort var 6:e tim dagtid, fån kl 18 till 06 är jag utan. Morgonen är hemsk innan den första dosen sätter in och det tar 1-1½ tim.
Syster A talade om att min smärtläkare hade gjort upp med min husläkare om en telefontid för att diskutera mig och vad de ska göra. Jag hade faktiskt velat vara med på det samtalet!! Det är ju mig de ska prata om. Undrar när/om jag får höra vad de kommit fram till och av vem.
I alla fall, jag hade lika ont när jag åkte därifrån som när jag kom! Var hemma kl 11,45. Bortkastad tid, helt och hållet.
Maybee…
I många blogginlägg ser jag att skrivaren har en önskan om att skriva en bok.
En sådan önskan har jag haft i många, många år. Mest aktuellt blev det nog när jag kom ut från psykvården. Där fanns det mycket som skulle behöva påtalas. Och lika verkar det vara nu också, om inte ännu värre. Jag låg inne "på papper" som det kallades. Lagen om sluten psykiatrisk vård. Hamnde i den sitsen efter 2 avancerade självmordsörsök. Då blev jag förnedrad, nedtryckt och felbehandlad, inget kunde jag göra mot det. Personalen hade alltid lagen på sin sida. Men nu är mycket glömt och förträngt, så någon bok om det blir det aldrig.
Vad finns det då att skriva om? Hur smärtpatienter behandlas? Men det är det väl ingen som tror på, om de skulle få höra sanningen. Där handlar det också mycket om förnedtring, att inte bli trodd och att nonchaleras.
Det är klart att en deckare skulle jag väl kunna klämma ur mig, så många sådana som jag har läst. Men det var just det, det finns redan så många bra deckare. Hur skulle jag kunna slå mig in i den branschen?
En novellsamling då? Dels är det svårt att skriva en bra novell, dels tycker jag inte själv om att läsa sådana. Så det får nog också vara.
Det lutar nog åt att det förblir en dröm, min egen bok blir nog aldrig skriven.
Trots allt…
Först och främst:
Jag har tandvärk!! Detta trots att jag blev klar hos tandläkaren i går. Det är en tand i överkäken som spökar. Undrar hur ont det skulle göra utan mina alla värktabletter?
Sen:
Det snöar! Och ännu mera snö kommer! Mellansonen satt fast på E4 mellan Söderhamn och Gävle när jag ringde vid 19-tiden, då hade han suttit där i 2,5 timma. Hörde nyss att det var öppet nu, 6,5 timmar senare. Vad sur han skulle vara. Hoppas bara att han kör försiktigt trots ilska. Han var arg på alla utländska lastbilar som kommer till Sverige på blanka sommardäck. Även svenska bussar kör med sommardäck! Inte klokt egentligen. Vet alla som åker buss detta? Och skulle de välja bussen om de visste? Skulle inte tro det.
Det var någon som hört att det skulle snöa de närmsta 8 dygnen, utom måndag.
Jag säger bara fy sjutton för detta halvår. Ge mig vår NU!!!
Måndag och tisdag
Måndagen var super- jobbig för mig, var faktiskt lite för mycket då.
Malin 2 jobbade och fick skjutsa mig till träningen, där körde jag på i ca tre kvart, sen var orken helt borta. Under tiden hade Malin 2 varit på Lidl åt mig, insåg att jag inte skulle hinna dit själv.
Hem och åt lite mat och hann vila en halvtimma, sen iväg till dr, min husläkare. han konstaterade med en gång att jag har artros i mitt högra knä! Inte kul alls. Men jag fick 2 kortison injektioner i knät och nu verkar det ha hjälpt betydligt. Det var länge sedan jag inte hade ont i det knät. Han skrev också en remiss till Gävle för EMG av min vänstra hand som inte vill vara med. Dessutom så skulle han skriva till sjukgymnasterna för intyg om ledsagare vid färdtjänst.
Hem igen och då kom Malin 1 också. Hon satte på kaffe och vi hann bara sitta en kort stund så kom MS, chefen för LSS. Vi skulle ha arbetsplatsträff hos mig. Kom väl inte upp några klagomål, annat än att jag klagade på att hemtjänsten kommer så tidigt för att klä av mig på kvällen. Det har det visst redan blivit ändring på. Lite schema-tekniska saker togs väl upp och att det måste finnas vikarier att kalla på. Redan till Påsk kan det bli besvärligt annars.
[Edit. Det stämde inte i kväll. Nu kom hemtj. redan kl 21 igen! Jag sa inget , det var ju inte hennes fel att schemat var fel. Men i morgon ska det klagas IGEN!!]
Sen var klockan 4 och båda Malin gick strax efter MS. Lugnet lade sig här. Nåja, katterna satte då igång.
Tisdagen var mycket lugnare. Malin 1 jobbade. Hon duschade mig och sen tog vi det lite lugnt. Jag var fortfarande slut efter måndagen. Spelade lite poker på eftermiddagen. Klockan 14 gick Malin hem för att komma tilllbaka vid halv 6. En kopp kaffe, lite snack och så iväg till Alpha-kursen. Tack och lov så var vi bara drygt hälften av vad vi varit i vår grupp de tidigare gångerna. Mycket skönare och alla hann prata och fråga. Jag hade väl inte så mycket att komma med, hade det jobbigt med att inte kunna sitta stilla. Soppan var god också, gulasch-soppa (eller hur det stavas).
Hem och avklädning, satt väl sen här vid datorn till ca halv 12 innan det blev natt.
Det var två dagar ur mitt nuvarande liv som ju är mycket mera innehållsrikt an vad som varit.
I morgon, torsdag, ska jag till tandläkaren. Malin 1 ska åka ner till Skåne över helgen för att träffa sina föräldrar. Så i helgen är det Malin 2 som jobbar här. Ev. ska vi baka någonting inför min födelsedag.
Onsdagen beskrev jag i min förra blogg. Den dagen har gått till att ha ont.
Platt fall!
Nåja, platt och platt. Mer krokigt och insnärjt.
Imorse när jag skulle på toa och kom in i badrummet började allt snurra. Ett typiskt anfall av Meniére. Jag dök med huvudet före in till dusch-delen och krånglade på nåt vis in fötterna i lite saker som stod "i vägen". Sen har jag också en lös kant, ca 10 cm hög, som ska hålla emot vattnet. Den var nu under min midja. Jag kämpade länge och försökte ta mig upp, men lyckades inte. Det var bara att trycka på larmknappen på mitt "halsband". De svarade snabbt och bra och hörde mig genom den stängda dörren. Men sen så kom det ingen, på lång tid. Skulle ha varit nattpatrullen som skulle ha kommit, men de drog ut på det så länge på tiden så det blev dagpersonalen som till slut kom. Malin 2 + en okänd. De fick lätt upp mig och satte mig på toastolen. Gissa om jag var kissnödig!
Malin 1 kom vid ca kvart i 8 och fick plocka ihop resterna.
Det var supergott med en mugg kaffe efter denna morgon! Nu har jag ont lite överallt, värst är nu vänster höft och en muskel under höger arm + en bula i skallen. Men jag har inte brutit något, tack och lov.
Vad man hinner tänka mycket under tiden man faller! Mest var jag rädd om huvudet, sist blev det ju en subbarckblödning med lång sjukhusvistelse som följd. Det klarade jag mig från denna gång!!