Av Mary Stevenson
En natt hade en man en dröm,
Han drömde att han gick längs en strand
tilsammans med Gud.
I skyn fick han se glimtar och
scener ur sitt liv.
Fr varje scen, noterade han att det var två
par fotsteg i sanden; ett par tillhörde mannen
och det andra tillhörde Gud.
Han såg då att många gånger fanns
det bara ett par fotsteg.
När den sista scenen ur hans
liv hade visats för honom
tittade han tillbaka på
fotstegen i sanden.
Han noterade också att det var under
hans jobbiga och ledsna tider i livet
det bara fanns ett par fotsteg.
Detta bekymrade honom och
han frågade Gud om det. ”Gud, duhar
sagt att när jag beslutade att följa dig,
skulle du gå med mig hela vägen.
Men jag har sett att då jag har haft
jobbiga tider i livet, finns där
bara ett par fotsteg.
Varför lämnade du mig näär jag som
bäst behövde dig?”
Gud svarade: ”Mitt dyrbara, älskade
barn, Jag har lovat att alltid vara med dig.
Under de tideer av lidande, då du bara ser ett
par fotsteg,
det är då jag bär dig”.
Den dikten är så fin, jag har några vykort där den är skriven och fina bilder på. Jag har skickat sådana när några av mina vänner haft det svårt, har själv haft nytta av den.
Kram
Hej Lena! Tack för uppmuntrande ord på min blogg! Jag tror att det kan bli lätatre att hitta något att skriva om när man sprider ut temat lite… Inte bara hundar som springer i snödrivor – hur söta de än är.
Behöver du healing någon dag får du gärna gå in på min hemsida och ”beställa” en tid. Jag sänder fortfarande gratishealing då och då.
MVH Lena i Jämtland