Kategoriarkiv: Dagbok

2012 2 jan På eftermiddagen den 30:e dec började jag få ont i höger höft, värre och värre blev det. På nyårsaftonen kunde jag inte längre stödja på benet och tog mig fram med hjälp av rollatorn. Nyårsaftonen; Kvällen tillbringade … Läs mer →

Jag har väldigt ont i mina höfter och ben nu för tiden, detta trots att jag har 100mkg/tim i Mo-plåster. Det hjälper inte så mycket längre. Dessutom kliar plåstren något fruktansvärt. När jag sover river jag sönder mig på de … Läs mer →

Luften gick ur mig när min assistent gick hem idag. Så tom. så trött och så ångestfylld. Nu kommer jag inte att se en själ förrän i morgon när ass. kommer åter. Har jag tur så ringer telefonen, men det … Läs mer →

Men är alla barn glada nu? Tror inte det. Många sitter förtvivlade över att föräldrarna var berusade eller redan hade slocknat tidigt på julaftonen. Julen är barnens högtid, låt det få vara så också. Sen är många barn ledsna över … Läs mer →

Jag mår illa, sjunger Uggla. Jag mår värst psykiskt nu. Viss har jag mycket värk men det beror på att jag varit mycket, för mycket, aktiv den sista tiden. Handlat, bakat, pyntat mm. Så där har jag mig själv att … Läs mer →

Det börjar så sakta likna jul här hemma. Fast det är dåligt med julkänsla, snö och kyla till trots. Vet fortfarande inte säkert vilka av mina barn som kommer på julaftonen, det är bara att ta det som det kommer. … Läs mer →

I dag försvann en hel timma utan att jag visste om det. Klockan 5 skulle jag bara göra en grej här vid datorn och när jag satte mig här var klockan 6! Hade inte sett fel eller somnat, den bara … Läs mer →

Här kommer en dikt jag hittade i bönboken som jag har köpt. Adventsljusen tänder vi ett efter ett: en brinnande bön för sanning och rätt. Det första ska lysa i mig djupt härinne bevara mitt hjärta och värma mitt sinne. … Läs mer →

Hela jag är som en stor geléklump, jag dallrar inombords. Det har egentligen varit så ända från att jag vaknade, men så länge min ass. var här gick det lite bättre. När hon gick så bröt det ut på riktigt. … Läs mer →

Varför blir det så att när man har ett handikapp så blir man (Jag) inte bjuden när det är något på gång? I varje fall så är det så för mig. Min enda kvarvarande väninna, som numera sällan hör av … Läs mer →